Nu är jag hemma igen efter en liten semestertripp till Skåne och Småland. Det var en händelserik resa, men det är väldigt skönt att vara hemma igen.

På vägen söderut passerade vi Brahehus, där jag höll på att skrämma livet av matte genom att hoppa upp i ett fönster där hon stod och tittade ut. Det var en meter upp och jag gjorde ett elegant jämfotahopp och landade på den breda fönsteravsatsen. Men det stupade rätt ner på utsidan och matte fick för sig att jag skulle fortsätta ner av bara farten.

I Skåne bodde vi i Åhus, i samma vandrarhemsrum som förra året, så jag kände mig som hemma. Och jag kände igen den stora flaskan som vi gick förbi på morgonpromenaderna.

Vi gjorde utflykter. Här är en bild på när vi bestigit berget Stenshuvud.

Det var fin utsikt.

Fast det är svårt att njuta av utsikten när blåsten gör att pälsen skymmer sikten.

I fiskeläget Skillinge fick vi se när en fiskebåt kom in och lastade av torsk. Och så hittade jag en lovande skylt, men utbudet på hundkrogen var skralt. Bara lite vatten.

Mycket vatten fanns det nere vid Sandhammaren.

Där passade jag på att bada.

Husse och jag på strandpromenad.

Vi besökte Wanås slott en dag och där fanns som vanligt väldigt konstig konst. Här en nerklottrad järnvägsvagn.

En matsalsmöbel ute i det fria.

En röd boll uppe i ett träd. Som tur är var det inte min boll.

Och fina får som matchade buskarna. Frågan är om de färgar om fåren i gult till hösten?

Ja, en trevlig resa var det, med besök hos husses och mattes släktingar, som bjöd på diverse godsaker. Och så skulle vi fira lillmattes examen i Kalmar, men då fick jag sitta i bilen och vänta mest hela tiden.

Borta bra, men hemma bäst. Och extra bäst blev det första kvällen när jag träffade min kärlek Bosse på kvällspromenaden!

Våren har varit trög i år. Ena dagen har det haglat, nästa dag har solen lyst. Men mest har det varit ganska kallt.

Så här putt blev jag den 8 maj när det haglade på mig.

Inte var det bättre dagen efter, den 9 maj. då haglade det också, fast det inte syns just på den här bilden. Då hittade jag en napp att trösta mig med.

Man kan hitta annat spännande på promenaderna också.

Nu har de i alla fall lovat att det ska bli sommarvarmt. Därför passade jag på att tvinga ut matte i skogen för att lägga ett blodspår åt mig i dag. Innan det blir för varmt. Det gick bra med spåret. Nästan ännu bättre var att matte gick vilse när vi skulle gå tillbaka till bilen efter avverkat spår, så jag fick en extralång skogspromenad. 

Matte har passat på att spana efter fåglar också den senaste veckan, nu när de flesta flyttfåglar verkar ha anlänt. Här är några av bilderna hon tagit. Det är i tur och ordning svart-vit flugsnappare, gulsparv, bofink, ärtsångare, gulärla och buskskvätta.

Som bonus har hon fått se en massa fina vårblommor också: styvmorsvioler, kabbleka (tror jag), gullviva, kungängslilja (vit och lila), nunneört, blåsippa, backsippa, lungört, fler styvmorsvioler, vitsippor, och lite blandade sippor.

Tyvärr har inte jag fått följa med på fågelexkursionerna. Jag gillar att jaga fågel, speciellt de fräcka ringduvorna som låter mig komma alldeles nära innan de flyger i väg.

Nu har påsken passerat, och det ganska obemärkt. Matte har jobbat hela påskhelgen och husse har varit förkyld, så vi har legat lite lågt. Och så har det varit minusgrader på nätterna och snöat till och från.

I natt hade det snöat (18 april!), men det var ändå ganska fint väder i morse så jag tog med matte för att kasta lite boll.

Då det den här figuren upp och ville blanda sig i leken.

Han heter Albert och är en irländsk setter. Och han var mer intresserad av mig än av bollen, som tur är.

Så jag jagade bollen och han jagade mig.

I bland fick han låna bollen lite också.

Albert kommer från Skottland, trots att han är en irländsk setter. 

Trots det hade vi inga större språkproblem.

Vi lekte en lång stund i morgonsolen.

Men bollen fick jag med mig hem, som tur är.

Här är några fler bilder från mötet med Albert. Om man klickar på bilderna blir de större.

I förra inlägger berättade jag ju om det förfärliga terrordådet som inträffade i Stockholm. I förra veckan var matte och jag inne vid Drottninggatan och Sergels torg och tittade på alla blommorna.

Även den lilla hunden som fick sätta livet till har uppmärksammats.

Det var allt jag hade att rapportera i dag. Nu håller vi tummar och tassar för att det blir lite varmare, och en lugn och fridfull vår.

I går var en mörk dag, med terrordåd i min egen hemstad Stockholm. 

Men dagen började bra, med att jag fick gå blodspår som matte hade lagt.

Det gick som på räls, fort och lätt. Jag säger till matte att hon måste lägga lite längre, och svårare spår, men hon säger att det inte är så lätt när man inte känner till terrängen.

Min brorsa Rolle fick också ett spår, men ett plocke-pinn-spår. Han klarade det galant, alla pinnarna upphittade.

Sedan, döm om min lycka, fick vi åka till Gålö havsbad och njuta av ett dopp.

Härligt uppfriskande efter spårning i det ljumma vårvädret.

Men eftersom det fortfarande är ganska kallt i vattnet fick vi inte bada så länge, för våra mattor.

Här springer vi oss varma. I dag fick Ressu stanna hemma, så det vara bara brorsan Rolle och jag, som omväxling.

Rolle gillar pinnar, precis som jag.

Men han är allra mest förtjust i sin röda, lite konstigt formade boll. Han ägnade mycket mer uppmärksamhet åt den än åt mig.

Fast när han tittade åt ett annat håll passade jag på att låna den lite.

Den här helgen får matte och jag roa oss bäst vi kan. Husse har dragit till italien där han ska studera palladiovillor. Hoppas matte hittar på något mer kul.

Jag kan förresten berätta att vi har sett de första vitsipporna också. Kanske kan matte fånga dem på bild i morgon.

Våren framskrider som vanligt med två steg framåt och ett bakåt. Ena dagen är det soligt och varmt, nästa dag yr snön i luften. 

De första blåsipporna hittade vi i måndags, den 27 mars. Det är varken särskilt tidigt eller sent, om man tittar på mattes noteringar för när vi hittat de första blåsipporna på samma ställe.

2016: 16 mars

2015: 10 mars

2014: 12 mars

2013: 9 april

2012: 18 mars

2011: 4 april

2009: 13 april

2008: 31 mars

Vi har andra vårtecken att rapportera också från senaste veckan: tranor, citronfjärilar, flugor, starar och den första sjungande bofinken.

Härom dagen sprang vi på en av mina stora kärlekar - Nimbus.

Han är en rasande stilig Kerry blue terrier.

Jag försökte få igång honom på lite lek.

Men min kärlek var inte besvarad i dag. Nimbus hade fullt upp med att lukta efter andra tjejer.

Jag fick ta till flaskan som tröst.

En colaflaska kan man ha mycket kul med.

Äntligen har jag fått av korken.

Som ni ser är jag ganska långhårig på de här bilderna. Men inte längre.

I dag tyckte matte att det var dags för vårkostymen, så då åkte sax och klippmaskin fram. Mitt halsband kändes plötsligt väldigt rymligt, efter att ha suttit trångt ett tag.

Oj, så länge sen sist. Vi har varit lata med bloggandet ett tag. Men här är fullt upp. Matte och husse håller på att hjälpa lillmatte att flytta, och i måndags fick jag sova borta, hos P, som vi brukar träffa på våra promenader i bland. Det gick jättebra.

I söndags var det fint väder, så då blev det fika ute på altanen.

Tyvärr passade matte på att kamma mig lite, ganska onödigt, tycker jag. Men det tyckte inte matte. Hon klagar på att jag är så långhårig, men att hon inte har tid att klippa mig. Vi får se hur länge jag klarar mig undan.

Som ni ser har våren kommit en bra bit på väg. Den här fina rabatten gick vi förbi i dag. Hemma hos oss blir det inga krokusar alls i år. Förra våren grävde husse upp alla lökarna, för att vi skulle göra ny plattsättning. Och sedan glömde de bort att peta ner lökarna igen i höstas. Men vi får njuta av andras blomsterprakt.

Hej igen! I dag tänkte jag att jag skulle berätta hur det var när vi hade avslutning på vår noseworkkurs i lördags.

Matte ville ha en bild på alla kursdeltagarna, men det var inte så lätt. Det blev ganska rörigt.

Här har vi gjort ett nytt försök. Från vänster syns Mario, Bruno, jag och Emil.

Vi avslutade med att vi alla fick göra de olika momenten, under tävlingsliknande former. Nu var vi ju inte riktigt fullärda, efter bara sex gånger, så det gick ju sådär. Och så blev ju hussarna och mattarna lite nervösa, förstås.

Här är en liten film från de olika momenten. Vårt "fordon" var en skottkärra. Annars kan det vara en bil eller en släpkärra eller något annat på hjul.

I lördags skulle matte till jobbet efter kursen, så då åkte vi hem direkt, men lördagen innan var hon ledig, så då åkte vi till den stora hundrastgården i Rosersberg, när vi ändå var i närheten.

Det var jag och en lagotto som heter Felix (han med pinnen) och en väldig massa irländska settrar.

Jag med en setterflock i släptåg.

En käck beaglevalp fanns också där.

Den senaste veckan har det varit ganska blött. 

Säsongen för underredsdusch efter varje promenad är inledd.

Men det finns hopp om vår. I går såg vi lite vintergäck bakom ett staket.

Men i dag kom snön tillbaka. Vi får se om den stannar över Stockholmsbarnens sportlov som är i nästa vecka.

Nej, nu orkar jag inte berätta mer. Dags för en tupplur. 

Nu har jag varit lat med bloggandet ett tag. Orkar nog inte blogga så mycket i dag heller, men vill ändå berätta att i förra veckan tog jag med matte ut i skogen och gick ett viltspår.

I slutet väntade rådjursklöven. Det gick bra, fast det var så länge sen. 

Det bästa var att Ressu och Rolle också var med, fast de fick vanliga pinnspår.

Tyvärr har det blivit kallare igen, så den här veckan blev det inget spår. Men i nästa vecka ska det bli varmare, så nu håller jag tassar och klor för att det blir spårdags.

Annars  fortsätter vi med vår noseworkkurs. Förra gången fickvi börja leta utomhus och i morgon ska vi träna fordonssök. Det blir spännande.

Nu önskar jag er en riktigt trevlig helg, Själv ska jag mysa framför kakelugnen och se om jag kan tigga mig till något gott när husse och matte ska titta på "På spåret" på TV.