Ja, nu ska jag ta över bloggandet, ett tungt ansvar och ett stort nöje som jag fått ärva efter storebror Totti, som gick ur tiden för några veckor sedan.

Det har varit en sorglig tid, men jag har tröstat matte och husse så gott jag har kunnat. Själv har jag knappt hunnit sörja, det har varit så mycket att ta hand om. Nu har jag ju ensam ansvar för att hålla igång husfolket. Och ska det bli någon godbit vid kaffebordet får jag minsann tigga ihop den själv. Förut har jag ju kunnat överlåta det jobbet till Totti, och bara kommit fram när det är dags för utdelning.

Men livet går vidare och nu ska jag berätta hur det var i dag när vi skulle åka ut till Färingsö och hämta julglöggen som husse beställde för flera månader sedan.  

På vägen ut stannade vi vid Drottningholm och hundöarna, för att jag skulle få springa lite. 

Det var massor av andra hundar där, minst flera dussin.

Jag är ju lite blyg av mig och höll mig mest til husse och matte. Här var det en stor bjässe som ville bekanta sig med mig.

Jag tyckte det kändes tryggast att hålla mig på andra sidan husses ben.

Den här lilla beaglen var inte det minsta rädd för den stora, franska damen.

Fast hon verkade inte vara så trakterad av hans uppvaktning.

En massa andra hundar fanns det där.

Många sprang väldigt fort.

En del hade kläder på sig, för det var faktiskt någon minusgrad.

Den kärleksfulle beaglen ger inte upp.

En del brottades

Eller så kanske de dansade lite

Många njöt verkligen av att få springa fritt på kungens ägor.

Jag sprang också, fast allra helst hade jag velat att husse och matte skulle kasta boll med mig. Fast de hade glömt att ta med någon boll.

Typiskt att de skulle glömma bollen. Jag tycker det är mycket roligare att kasta boll än att leka med okända hundar.

Fast den här parveln hade jag nog kunnat tänka mig att leka med en stund. Valpar gillar jag. Men han skyndade vidare för att bekanta sig med andra.

Så jag fick fortsätta knata runt på egen hand.

Här tyckte jag att husse kunde bjuda på en godis.

Men det var fler som var godissugna, så det blev ingen godisutdelning. Kanske lugnast så.

Är det säkert att du inte har något gott i handen, husse? Den kärleksfulla beaglen förnekar sig inte.

Typiskt att de skulle komma och störa när jag skulle tigga godis.

Men då tycker jag att vi åker vidare husse, det är så bråkigt här.

Så då fortsatte vi färden ut till Äppelfabriken.

Där hämtade vi julglöggen, och köpte lite äppelmust, så nu är vi rustade för advent. Och nästa helg är den här!