Doggblogg - om ett hundliv

Alla inlägg under december 2013

Av Lydia - 31 december 2013 16:58

Ja, nu är årets sista skälvande timmar inne. Och nog skälver det alltid, pangar och dundrar så jorden skakar fast klockan bara är fem på eftermiddagen. Det blir en låång kväll det här   


Men när det ännu var ljust gick jag, Lydia, matte och husse en härlig, tyst promenad i skogen. Ja, tyst och tyst, Lydia skällde ju som vanligt och ville att jag skulle jaga henne, men det hade hon inget för. Jag har väl annat för mig på skogspromenader. Nosa efter möss och annat kul.

 

Och rulla mig i den sköna, fuktiga mossan.

 

Lydia skulle förstås dricka i varje vattensamling, och det var tätt mellan dem. Och dricka det gör man ju bäst liggande, eller hur?

 

Jag bad i stället husse sätta fart på pumpen nere vid scoutstugan. Där kan man släcka törsten utan att bli lerig.

 

Mmmm...gott!

 

Jämförelse innan vi klev in i bilen. Lydias vita ben var svarta, men mina var ljusa och fina som vanligt.


Visserligen fick vi duscha båda två när vi kom hem, men min dusch gick snabbt.

 

Lydia däremot fick duscha lääänge, medan matte schamponerade och pillade loss alla barr och småkvistar som kilat sig fast i pälsen.


Nu lyssnar vi på musik och väntar på nyårssupé. Önskar er ett gott nytt år, alla vänner därute!

ANNONS
Av Lydia - 28 december 2013 20:16

Nu är julfirandet över. Det känns ganska skönt, även om Lydia och jag fått ta del av godsakerna som människorna tuggat i sig. Smakproven har dock varit alldeles för begränsade, enligt min mening.


Det har varit milt och regnigt och mörkt nästan dygnet runt. Åtminstone tycker matte det som jobbat alla juldagarna och sovit bort de få timmarna av grått dagsljus.


En glädjekälla har varit klapparna, både de som utdelats flitigt av alla de jullediga händerna och de som var inslagna i papper.

 

Alltid lika spännande.

 

Lydia var lite misstänksam mot det grymtande innehållet.

 

Hm, en julskinka?

 

När jag väl kommit över besvikelsen att den inte gick att äta så tyckte jag nog den var OK. Fast Lydia försökte fräckt nog lägga beslag på båda två.


Men som sagt, nu är julen över och vi rustar oss för årets värsta helg - nyår. Som ni kanske minns är både Lydia och jag rysligt rädda för smällare, och det har redan börjat knalla lite på kvällarna. Men vi hoppas klara oss helskinnande så att vi ses och hörs nästa år!

ANNONS
Av Lydia - 24 december 2013 07:00

 


God Jul önskas alla bloggvänner från Totti och Lydia med flock!


Av Lydia - 19 december 2013 22:02

Minns ni när vi var ute på promenad med Rolle och Ressu nyligen och hittade en massa fällda och söndertuggade träd? Nu har jag upptäckt att vi har massor av såna här hemma hos oss också. Här är några bilder som matte tagit längs Mälaren där vi brukar gå vår lunchpromenad:

 

Konstiga stubbar

 

Märkliga fällen

 

Vem har varit här?

 

Här är något på gång. Jag börjar bli lite orolig. Hoppas inte alla träd längs promenadvägen försvinner.

 

Ja, det är nog bara att acceptera - Billy Bäver har hittat till vår förort också.

 

Men här har någon satt upp bäverskydd. Det känns tryggt för oss trädkramare.

Som ni ser är det nu fullkomligt snöfritt. Det lär bli en grön jul i år.


Av Lydia - 16 december 2013 21:44

Just nu är det mycket stök i köket: knäck, kola, fudge, pepparkakor och saffransbröd, spritskransar och judebröd, allt ska bli klart till jul. Och så tryfflarna förstås. Två olika sorter blev det i år: husses vanliga chokladtryfflar och mattes nya variant med vit choklad, kokos och lime.

Jag försöker påtala att det där med tryfflar faktiskt är min specialitet, men utan gehör. Matte hävdar att det här är fel sorts tryfflar, men det låter som en dålig bortförklaring.

När själva julafton närmar sig blir det andra goda dofter i köket, av skinka och köttbullar och annat smått och gott.


Men ibland tvingas vi lämna köket och ge oss ut i naturen. I alla fall vissa av oss. I lördags, dagen efter lucia, var Lydia på sökträning. Jag har ju inte berättat så mycket om söket i höst, eftersom jag inte fått vara med, men efter vad jag har förstått har Lydia gjort stora framsteg. Hon börjar nu skälla spontant när hon hittar en figurant i skogen, och åtminstone i bland lyckas matte kalla tillbaka henne när hon gjort tjuvstart. Och några frivarv har det inte blivit på länge.

 

Och fort går det när hon hon letar efter "korvgubbar" i skogen.


Jag ska väl presentera hennes kompisar i sökgänget. Här är de som varit flitigast i höst:

   

Kasper och Madonna har jag ju visat bild på tidigare.

 

Viktor är ju veteranen i gänget. Han har varit med lika länge som jag, fast jag var ju fyra år när jag startade i gruppen, han var bara nio veckor

 

Bossa har också hängt med ett tag

 

Liksom Inca

 

Imse däremot är ny i gänget.


Ja, vi får se om söket i helgen var det sista för året. Men matte håller tummarna för att att kanske blir en tur till sökskogen även kommande helg. Mildvädret verkar ju hålla i sig.

Av Lydia - 12 december 2013 21:30

Jaha, i morgon är det lucia, och jag vill bara meddela att vintern redan är över. I dag var det vårkänslor i luften.

 

Vi tog en härlig skogspromenad med Rolle och Ressu.

 

Solen sken och inte en snöflinga på marken.

 

Det var sju grader varmt.

 

Även om det faktiskt låg kvar ett tunt, tunt istäckte längre ur så gick det utmärkt att blöta ner sig. Se hur vattendropparna stänker runt Lydia.

 

Så in i vassen härligt!

 

Hon tar alla tillfällen att blöta ner sig min lillasyster. Här låtsas hon halka ner från spången.

 

Lite väl mycket vårkänslor hos Ressu, tyckte Lydia, och försökte fräsa ifrån lite när uppvaktningen blev för enträgen. Kanske dags för nästa löp snart?


Ja, en härlig promenad blev det och matte sörjer inte över att snön försvann. Fast jag hade inte haft något emot lite snörull. Men jag har inte givit upp hoppet än.



Av Lydia - 9 december 2013 19:43

Jag har ju sett i andra bloggar hur vänner runt om i landet plöjer runt i snödrivorna, så jag tänkte visa att vi minsann också ha snö.

 

Om än inte så mycket.

 

Ett litet tunt lager, i alla fall på sina ställen. Men det räcker gott till att äta sig otörstig.

 

I dag på promenaden roade jag mig med att jaga möss och sork. Det är en väldigt kul sysselsättning som jag kan hålla på med hur länge som helst.

 

Lydia tyckte att jag var lite tråkig.

 

Så hon roade sig med sin favoritsysselsättning. Att smyga på mig.

 

För att plötsligt gå till attack.

 

Tänk att hon aldrig tröttnar.

 

Inte undra på att hon håller sig slank, som alltid jagar runt efter mig eller bollar eller pinnar.


Jag roade mig också med att titta lite bakåt på hur det sett ut vid den här tiden de senaste åren:

 

Det här var för exakt ett år sedan, den 9 december 2012. Då hade vi massor av snö.

 

Ett år tidigare, den 8 december 2011, var det barmark när vi var på golfrunda med Rolle och Ressu.

 

Den 9 december 2010 var vi på promenad vid Rudan med Rolle och Ressu. Här låter vi deras matte bana väg i djupsnön.

 

Den 8 december 2009 var Ressu och jag också vid Rudan, och då var det mycket snöfritt. Det var före Lydias och Rolles tid.


Ja, snötillgången varierar, men jag litar på att vi får vår beskärda del i år också. Jag längtar, men matte tycker att det räcker med den lilla snö vi har fått.   





Av Lydia - 8 december 2013 16:39

 


Nu har det redan hunnit bli andra advent och det är faktiskt lite vitt på marken. Stormen Sven drog in över landet i torsdags och lämpade av en hel del snö, men just för vår del blev det snål utdelning. Men det kommer nog mer.


I helgen har det varit den stora hundutställningen i Älvsjö. Själv har jag sluppit undan, men i går var matte och Lydia där hela eftermiddagen. Lydia var ambassadör för vår ras i lagottoklubbens monter. (De flesta bilderna har Rolles oh Ressus matte tagit)

 

Det är ett ansvarsfullt uppdrag som hon skötte med den äran, enligt rapporterna.

 

Hon blev klappad och kliad i tre timmar.

 

Många ville känna på de mjuka lockarna.

 

Och Lydia lät sig villigt klappas och klias och fotograferas.

 


Efter tre timmar var Lydia ganska trött, och matte och Ressus och Rolles matte, som stod för pratandet, var ganska trötta i rösten av att berätta om lagotto. Det gällde ju att balansera informationen så att inte folk fick fel intryck och enbart trodde att lagotto var så då lugna och mysiga och gulliga som Lydia. En del så ganska skeptiska ut när matte försäkrade att lagotto är en arbetande, livlig ras som kräver mycker aktivering.


 

Efter tre timmar kom Lydias avlösning, Sture. En mycket sympatisk kille, tyckte hon.


I dag åkte matte till hundutställningen igen, fast utan Lydia. I dag skulle hon heja på Lydias bror Rolle som skulle visas ut i ringen.

 

Och Rolle fick rött kort så klart. Det betyder inte utvisning, utan att han är av högsta kvalitet - excellent.


Det bästa av allt var att matte fick tid till lite shopping också.

 

Det luktade väldigt gott om kassarna när hon kom hem. Massor av gratisprover hade hon samlat på sig, så nu ser vi fram mot alla julgotterna!!

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2013 >>>

Väder

Vädret Stockholm

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Doggblogg - om ett hundliv med Blogkeen
Följ Doggblogg - om ett hundliv med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se