Hoppsan, dagarna går och jag har visst glömt att berätta hur det gick för Lydia på utställningen i helgen. Här kommer i alla fall en försenad ringrapport:

I lördags morse kom Rolle och hans matte tidigt, tidigt, och så for de i väg tillsammans med matte och Lydia. De skulle till Köping på internationell hundutställning. Inte mindre än 63 anmälda lagotto. Efter en lååång väntan var det Lydias tur.

Hon hade det ganska bekvämt i sin bur medan hon väntade. Hon gillar verkligen sin bur, så när lagottokompisen Lova kom för nära buren morrade Lydia lite åt henne och skyndade sig att krypa in.

Springa vänstervarv i ringen (som är fyrkantig) klarade Lydia galant.

Här kollar lördagens domare på hennes tänder, och hittar inga fel på dem.

De slutade fyra av elva startande i öppenklassen, det vill säga klassen för vuxna tikar som inte är champion, med kvalitetsomdömet excellent, som är det högsta betyget. Det var mattes mål för utställningen, och hon var väldigt nöjd.

Så här löd kritiken från domaren Bertil Lundgren:

"Mycket goda proportioner. Välformat huvud, bra stop. Välburna öron. Bra hals och skuldra. Tillräckliga vinklar. Utmärkt bröstkorg. Något lång i länden. Fin överlinje. Rör sig med bra steg. Lite trång bak. Bra benstomme och päls."

Nöjda åkte de hem, för att återkomma nästa dag. Då var det dags för Lagottoklubbens årliga utställning, radunon, på samma plats.

Lite varmare och lite fler lagotto, över 100!

Här ligger Lova, Lydia och Rolle och väntar. Burarna fick stå i skuggan av ett tält, med blöta handdukar ovanpå för att kyla luften lite. Lydia hade dessutom en kylfilt i sin bur, så henne gick det ingen nöd på. Matte däremot kände sig lätt kokt efter några timmar.

Först klockan tre på eftermiddagen blev det dags för tikarnas öppenklass, med sju startande.

Mera ringspring inför domarens granskande ögon.

Den här gången blev det bara blått kort, vilket innebär näst högsta kvalitetsomdömdet, Very good.

Så här löd kritiken från domaren Per Iversen:

"3 år. En tik med bra könsprägel och storlek. Trevligt huvud. Något smal underkäke. Kunde haft något större tänder. Bra hals och bröstdjup, aning lång i länden. Något knappa vinklar fram och bak. Bra päls. Rör sig med bra steg från sidan. Trevligt temperament."

Små tänder? Sist de var på utställning fick ju Lydia kritik för att svansen var för glad. Vad de kan hitta på, de där domarna.

Ja, så gick det med den utställningen. Tack snälla Rolles matte för bilderna. Hur det gick för Rolle kan ni läsa på hans blogg så småningom.

Själv har jag tagit det lugnt, man kan inte göra så mycket annat i den här sommarvärmen. Några dopp har det blivit.

Matte och husse för en ojämn kamp mot dessa små gröna frön som fastnar i pälsen i hela tiden. Har hört att det ska vara nejlikrotfrön som har en förmåga att leta sig allra längst in under ullen. Det är ett evigt kammande varje gång vi varit på promenad.

Hela familjen är nu samlad, sedan lillmatte kommit hem från USA, Matte jobbar igen, men har snart lite semester till och då hoppas vi kunna hitta på något kul, så håll utkik i bloggen.