I dag har det begåtts stora orättvisor i vår familj. Matte gick promenad på Gärdet med besök på Hunduddens kafé. Men fick jag följa med? Nä, bara Lydia. Nu gick det visserligen ingen nöd på mig, för mellanmatte tog med mig på promenad, men något kafébesök blev det inte. å andra sidan så slapp jag ju åka tunnelbana.

Lydias kullbror Rolle och hans matte var också med. Och solen strålade.

Där finns härliga ytor att springa på.

Mycket brottning blev det.

Många hundmöten blev det också. Här en trevlig portugisiska.

Massor av hundar av olika raser hade lockats dit av vårsolen.

Rolle slickar sig om munnen. Undrar om han gillar tjejen eller bara hennes pinne?

Det var nog tjejen som var mest intressant.

Han hade svårt att släppa intresset för hennes bakdel.

Fast hon tyckte nog att pinnen var det bästa. Lydia tyckte att Rolle var alldeles för intresserad av den snygga damen.

Rolles matte hade med sig en fin boll.

Gul och fin, så den syns i snön.

En toppenboll, tyckte Lydia.

Men vart tog den vägen?

Ja, där var den ju!

Kul med vinterpromenad!

Framme vid Hundudden.

Det var varmt och skönt därinne, med det blev väldigt blött på golvet när snöbollarna på tassar och magar smälte. Stort och rymligt också, det märktes inte att det var åtminstone tio hundar på besök.

När jag får följa med kanske vi kan sitta på uteserveringen? Fast det dröjer nog ett tag till.

Ja, sen var det bara att promenera tillbaka till tunnelbanan.