I dag vill jag skicka en gratulation till min halvbror Otto som fyller 14 år! Omräknat till hundår (7 hundår på varje människoår plus tre extra för första året) blir det 101 människoår. En imponerande ålder, men han är pigg så det förslår. När matte träffade honom häromdagen hade han just gått en långpromenad, och när det blev lite långtråkigt att vänta så tog han en brottningsmatch med sin son Arvid, en spoling på 6 år (42 år).

Otto! Inte världens bästa bild, tagen med telefonen, och lite ovårdad rastafrisyr, men är man redan champion behöver man inte tänka så mycket på utseendet.

Min brorson Arvid. Vi är lite lika, tycker matte.

Jag kan i övrigt rapportera att vintern tycks ha etablerat sig. Vi har minusgrader och några centimeters snötäcke, alldeles lagom mycket vinter. Nu saknar vi bara lite blå himmel och sol.

På lydnadsträningen i torsdags gjorde Lydia sin första platsliggning med andra hundar. Jag kan rapportera att det gick alldeles utmärkt, fast matte gick bara fem-sex meter bort. Och så fick hon ligga med trygga och snälla Viktor och Frodo.