Doggblogg - om ett hundliv

Alla inlägg under augusti 2011

Av Lydia - 29 augusti 2011 10:53

I dag måste jag börja med att berätta om en mystisk inkräktare. Han dök upp igår kväll när matte, Lydia och jag var på väg hem efter sista kvällsrundan runt kvarteret vid 22-tiden. När vi var nästan hemma såg vi en underlig figur slinka över gatan precis framför vårt hus. Han var för tjock för att vara en katt, för stor för att vara en råtta och hade alldeles för korta ben för att vara en räv. Lydia och jag blev först som förstenade, sedan började vi flåsa och då fick han syn på oss.


Han stannade upp och tittade, kanske 20 meter från oss rakt under gatlyset, så han syntes tydligt. Sen vände han och galopperade in på Ruffens tomt och försvann. Ruffen är på landet, men vänta bara tills han kommer tillbaka och får höra vad som hänt.


Lydia och jag började skälla och sno runt som tokiga. Den här doften har jag nog känt nån gång i skogen, men aldrig hemma hos oss. Synd att vi hade koppel på annars skulle jag tagit upp jakten.

Matte sade att det var en grävling. Hon var lika förvånad som vi, för visserligen har vi sett många vilda djur i våra kvarter, men aldrig någon grävling. Däremot har hon träffat grävlingar inne i stan, på Kungsholmen. Där lär de ha bott i landstingsparken.


Tidigare i går kväll var Lydia på dejt. En liten bit från oss bor en lagottokille som heter Vidde och bara är några månader äldre än Lydia. Våra mattor hade bestämt att Lydia och Vidde skulle få träffas och leka i hans trädgård. Tidigare har de bara fått nosa när vi mötts på koppelpromenader. Jag har inte fått nosa. Matte vet att jag inte är så förtjust i främmande ungherrar.

 De började med att hälsa lite försiktigt.

 Snart var leken i full gång.

 De dansade så det stod härliga till

 Undrar vad den här dansen heter?

 De trivdes riktigt bra ihop i alla fall.

 Så det blir nog fler träffar!        



ANNONS
Av Lydia - 27 augusti 2011 21:35

Nu ligger man här, väldoftande och lite däst efter middag och lite lördagskvällsglass, och tänker tillbaka på en angenäm dag. Jag haltar visserligen lite på höger fram, men det släpper när jag gått en liten stund. Men det kan man alltid utnyttja till att smälta ett mattehjärta, i kombination med en olycklig blick kan lite hälta resultera i en extra godbit.


Det var inget sök idag. I stället skulle vi träna lite uppletande. Lydia skulle få prova på för första gången.

 Hon är redo, och får se hur Camilla kastar upp en grej i luften och låter den landa på backen. Se är det meningen att Lydia ska rusa ut, plocka upp grejen och hämta in den till matte.


  Jag kan ju säga att det enda Lydia klarade av var själva rusandet. Det är hon bra på.

  Men hämta grejer hade hon ingen lust med.

  Sen fick hon stå bunden vid ett träd och så skulle jag visa hur det ska gå till, trots att jag är halt. (fast det hade jag glömt då). Några grejer lades ut nära stigen, så att jag inte skulle behöva springa så långt.

  Jag hittade ju lätt och en plätt.

  Jag kommer, matte.


Jag försökte visserligen smyga mig undan bakom en buske och dissikera en leksakskanin, men då blev matte sur.

(Tack snälla Martin för att du fotade mig och Lydia).


 

Här talar Alizz om för Frodo att detta är hennes skog och att han får hålla sig i skinnet. 



Efter uppletandet gick matte, Lydia och jag en lite sväng i skogen så att Lydia skulle få springa av sig lite.


  Då ägnade hon sig åt sin favoritlek, att bita mig i svansen.

  Många spännande dofter var det. Observera att ljungen börjar bli lila.


  

  Härliga mossiga stenar att klättra på   Här var det dags för lite svansbitning igen. Mycket ska man stå ut med.   Lydia blev i alla fall trött för hennes skogspromenad var sju gånger längre än min och mattes.

  Och varmt var det. "Nä, nu går jag inte ett steg till om jag inte får bada", gnällde hon.

  Så då var det ju bara att leta rätt på ett vattendrag.

  Ser ni vad hon piggnade till efter ett dopp? Hon orkar trakassera gamla, halta gubbar igen. En riktig ligist är vad hon är.

  

Men trots att vi badat så var vi tvungna att duscha när vi kom hem. Även Lydia, för även om det inte syntes att hon blivit brun om benen, så räknade matte ut det efter att ha kikat på min kulör.


Efter badet vilade vi. Det var lugnt och tyst, ända tills mellanmatte upptäckte att hennes godispåse var borta. Den hade legat på soffbordet. Hon hittade den i soffan i källaren, bredvid mig, sönderstrimlad. Sedan grubblade både hon att matte på vem som var tjuven. Jag hade visserligen ertappats med stöldgodset, men å andra sidan har jag ju i mitt långa liv aldrig tagit något från soffbordet. Eller var det Lydia, som är notoriskt tjuvaktig men nu låg och sov i ett helt annat rum? Jag vet, men jag säger inget. Ibland är det bra att vara två, för eftersom de tvåbenta inte vet vem som är skyldig så kan ingen få skäll.


På eftermiddagen upptäckte matte något glädjande också. På SKK:s hunddata hade Lydias röntgenresultat kommit in. Hon var nämligen och röntgade höfter och armbågar för ett tag sedan. Och resultatet var bästa tänkbara: A på höfterna (precis som jag) och ua (0) på armbågarna.


Då kan hon köra vidare på agilitykursen utan oro. Det var andra kurstillfället i torsdags. Då fick hon prova lite hoppkombinationer, slalom, långhopp och säcken. Tunnlarna var ju inget bekymmer, men säcken är lite otäck, tycker Lydia, trots att någon träningskamrat håller upp den när hon ska igenom. Lydia är allt en riktig fegis. Fast höjder är hon inte rädd för, så balansen och A-hindret ska nog inte bli några problem.


Lydnadskursen går också bra, matte och Lydia har ingångar och snabba lägganden som hemläxa. De hann med att öva lite på eftermiddagen. Då får jag tyvärr inte vara med. Jag stör, säger matte. Hmpf....


Nä, jag kanske skulle halta bort till matte och se lite lidande ut. Det kanske lönar sig. Godnatt!

ANNONS
Av Lydia - 23 augusti 2011 19:42

Nu är ni väl nyfikna på att höra hur det gick för Lydia på utställningen i Eskilstuna i söndags. Ja, det blev inga rosetter, inget Excellent, inte ens Very good, utan bara Good, ungefär en trea på en femgradig betygsskala.


Och matte som hade kämpat i flera dagar med att fixa till frisyren. Förra gången, för en månad sedan, lämnade hon klippningen till ett proffs, Karin, och Lydia blev jättesnygg. Men den här gången tänkte matte att hon bara behövde putsa pälsen lite. Linjerna fanns ju där redan. Men det var svårare än hon trott. Inte nog med att Lydias päls hade vuxit enormt mycket på fyra veckor, den hade vuxit olika mycket på olika ställen också. Och den hade filtat sig. Och tovat sig. Men skam den som ger sig. Efter första försöket såg Lydia ut så här:

 Inte så tokigt, men det fanns fortfarande en del att ta bort.

Det putsades lite till.

 Och lite till och till slut hade matte tagit bort för mycket på benen, tyckte hon.

 Huvudet fick duga, även om det inte kändes riktigt rätt.

Men inte var hon lika snygg som efter proffsklippningen.


Nåväl, de åkte till Eskilstuna i alla fall. Efter en dags regn var det utlovat sol, så matte tog gympaskor. men stövlar hade varit lämpligare. Gräsplanerna var så vattensjuka att skorna blev dyngsura på nolltid. Det bästa med det var att alla lagottoben blev så blöta att det var svårt att se om de var bra eller dåligt klippta.


Efter en lååång väntan var de Lydias tur bland åtta andra juniortikar. Hon skötte sig hyfsat, bättre än förra gången. Inte lika många hopp och skutt. Och domaren fick gärna klämma och känna. Men vad hjälpte det. Så här löd kritiken:


"Rar tik som ger ett ännu valpigt intryck. Kunde vara mer kvadratisk. Bra huvud, öron och ögon. Typisk front. Lovande kropp. Ännu ganska lös i rörelse. Önskar bättre vinkling i överarmarna. Lovande päls."

 

Ja, sen var det bara att packa ihop och åka hem. Dagen efter snaggades Lydia, för nu ville matte få bort all päls som filtat sig så att nya fina lockar kan växa ut. Tyvärr visade det sig att klippmaskinen inte ville tränga igenom Lydias päls, så det fick bli tidsödande nerklippning med sax.

  

För att inte Lydia skulle behöva stå för länge på klippbordet gjordes arbetet i etapper. Först bara kroppen. Hon såg lite knasig ut med tanig kropp och stort, lurvigt huvud.

Jag lekte lite med henne för att trösta henne.

 Visst är jag snäll och uppoffrande.

  

På eftermiddagen blev även huvudet friserat. Nu återstår bara finputs. Undrar om kurskompisarna känner igen Lydia när hon kommer på sina kurser onsdag och torsdag kväll?


På onsdag är det grunder för tävlingshunden med Emma Willblad i Tyresö. Och på torsdag är det nybörjarkurs i agility. Lydia skötte sig tydligen strålande när kurserna startade förra veckan. Inga problem att springa i tunnlar eller hoppa över hinder, och hon tränade snällt med matte på lydnadskursen och försökte inte rymma till de andra hundarna. 


Ja, som ni hör hade lillsyrran fullt upp förra veckan. Vad gjorde då jag? Jo jag övervakade allting, såklart. Och så fick jag ju sköta sökträningen i lördags, för då var det nystart efter sommaren. Och det var så KUL. Det gjorde inget att det regnade, och jag var hur duktig som helst. Hittade mina fem figgar och skällde ut de efter noter. Ser redan fram mot nästa gång. Fast då är det väl risk att det är Lydias tur. Nu har hon ju ingen frisyr att vara rädd om.


Av Lydia - 16 augusti 2011 21:15

Har ni saknat mig? Det var länge sen sist. Kan kanske bero på att mattes kamera är inlämnad på sevice. Men i dag fick hon sms om att den är klar att hämta, så vilken dag som helst kommer det att krylla av bilder igen.


I brist på kamera så filmade matte lite med sin nya telefon när vi träffade Ressu och Rolle i torsdags. Det skulle hon aldrig ha gjort. Nu har hon suttit varenda kväll och försökt få ordning på filmerna så att de går att visa i bloggen.  


Telefonen filmar i HD, så varken redigeringsprogrammen Windows Movie Maker, Nero eller Pinnacle orkar med. Det hakar upp sig hela tiden och det blir bara ljud och stillbilder. Och när hon till slut lyckats få ihop några klipp, genom att skippa såna finesser som texter och tjusiga övergångar, så orkar inte datorn föra över filmerna till Youtube. Suck.

Inte ens husets dataguru, husse, får ordning på det hela, Han konstaterar stillsamt att matte nog behöver skrota sin antika dator och köpa en ny. Som orkar redigera.

Nåväl, genom envishet lyckades matte ändå få ihop några filmer. Så poppa lite popcorn och sätt er och njut. På den första får ni se när vi leker på ängen:




När vi lekt oss riktigt trötta gick vi ner till sjön Mälaren för ett dopp. Vi väntar tåligt på tillåtelse att hoppa i vattnet, men jag är visst lite tankspridd, så jag missade det viktiga ordet varsågod.







Man kunde tro att vi var ensamma på stranden, men icke. Kolla "pinnen" som kommer in i vattnet från höger i bild när Ressu är på väg in mot stranden.





Det är härligt att bada. Och kul att simma ut och hämta pinnar. Men det är stört omöjligt att överlämna dem till mattorna. Så fort man kommer i land är Rövare-Rolle där och snor den. Kolla här, och kolla Badkruke-Lydia. . Kommer hon att plurra tror ni?


Ja, det var den badutflykten. Annars har vi inte gjort så mycket. Men den här veckan blir intensiv, åtminstone för vissa i familjen. I morgon ska matte och Lydia börja en ny kurs och på torsdag börjar de ännu en kurs. Dessutom pågår arbete med att få Lydia presentabel till på söndag då hon ska ställas ut igen, den här gången i Eskilstuna. I måndags badade hon och i morgon ska matte försöka putsa till pälsen på egen hand. Jag befarar det värsta.

Och det gäller att hon är till sin fördel för konkurrensen är stenhård. 45 vuxna lagotto är anmälda.

Fullt upp alltså, och matte ska dessutom hinna med gatufest, kräftskiva och syjunta utöver allt det vanliga innan veckan är slut: matlagning, tvätt, inköp, städning och hundpromenader.

För egen del hoppas jag på sökträning på lördag. Då vet jag att det blir jag och inte Lydia som ska söka, för hon får inte förstöra frisyren inför söndag.   

Av Lydia - 8 augusti 2011 21:42

Om det varit ovanligt tyst i bloggen ett tag så beror det på att jag tog med mig familjen på en liten Smålands-semester. Jag tyckte matte kunde behöva träffa alla sina släktingar, och vi andra behövde lite rekreation, så vi for i väg allihop.


På resan ner stannade vi till på Smultronstället i Söderköping. Jag hade ju berättat för Lydia om mitt besök där förra året, men hon trodde bara jag hittade på allt det där om gratis glass, så nu skulle hon allt få se.


 Stor fest blev det. Direkt när vi kom fick vi en stor skål vatten medan de tvåbenta valde ur menyn. Sedan kom glassarna in.   Lydia och jag fick varsin bägare med härlig mjukglass. Jag slafsade i mig min blixtsnabbt och blev ganska kladdig om haka och nos. Men Lydia tog god tid på sig. 

  När jag hade ätit upp hade hon halva glassen kvar.   Och på något konstigt sätt så lyckades hon få i sig alltihop utan att kladda ner mustaschen? Tjejer har bättre bordsskick, tror matte. 


Vi gjorde flera stopp längs vägen. Hos P i Harshult blev det Smålandskringlor och rabarberkaka. Där lyckades vi skälla ut bordercollien Benson, trots att han inte gjort något ont. Därefter var det födelsedagsfika hos E i Växjö. Även där lyckades någon smakbit hitta vägen ner under bordet. Fast det märkvärdigaste var att det luktade kanin. Och jag fick inte komma in i sovrummet och inspektera. Där huserade nämligen Tyra. Hon fick inte vara med och fika när Lydia och jag kom på besök. undrar varför?


Till slut hamnade vi äntligen på världens bästa pensionat. Hemma hos G!

Där får man ligga i världens skönaste soffor och det vankas godbitar och kli bakom örat i rejäla portioner. Lydia som inte varit där förut blev alldeles paff av all lyx. 


Varje morgon tog vi en lång promenad runt Växjösjön. Där träffade vi en lustig gris.

Jag frågade om han träffat min vän Rudi, men jag fick bara grymtningar till svar.


I Strandbjörket hittade jag som vanligt tennisbollar. En av dem tog jag med hem till schäfern Babe i present i fredags. Hon blev jätteglad, och så jagade hon Lydia varv efter varv runt trädgården. Lydia tyckte att hon var lite för stor, trots att hon busade så glatt med Babe när vi var där i november.

Men nu ville Lydia helst hålla sig på behörigt avstånd, trots att Babe är jättesnäll.


Längs promenadvägen runt sjön har det kommit en ny grej sedan jag var där sist: ett vattenträd.

Om man trycker på en knapp kommer det dricksvatten. Perfekt när man börjar bli lite törstig efter promenerandet.

 Jag älskade att bita av vattenstrålen, men Lydia ville inte gå nära. Hon var väl rädd för att bli blöt.   Aahhh, uppfriskande! Morr, nu tar jag dig, vattenstråle!   Men stå still då, när jag ska bita till.  Tugg, tugg   Medan jag var upptagen med att fånga vattenstrålen så försökte Lydia fånga min svans.   

Det gör ganska ont när hon biter till, men vem har tid att huta åt henne när vattnet försöker smita undan mina tänder.


Riktigt roligt och trevligt var det i alla fall i Växjö. Familjen passade på att fira J som fyllde 60 år, men då fick inte jag och Lydia vara med. Skamligt, tycker jag.


När vi var där pågick Karl Oskar-dagarna som är en slags festival och det var massor av folk på gatorna. Vi satte oss på ett utefik mitt i vimlet. Lydia måste miljötränas, sa matte. Fast jag misstänker att hon mest var fikasugen. I alla fall så kom det en rad människor fram och skulle hälsa på Lydia och mig, och ställde en massa frågor om oss. En dam, som själv hade en lagotto hemma, bjöd på levergodis.


Ja, som ni förstår är Växjö ett toppenställe. Fast jag var ändå glad åt att få åka hem i går. Sista natten åskade det nämligen, och det tycker jag inte om. Längst in på G:s lilla toalett utan fönster gömde jag mig tills det åskat klart.


Och när vi åkte hem i bilen regnade det så våldsamt att när vi stannade och rastade ville jag först inte kliva ur bilen, trots att det var uppehåll just då. Jag var nämligen rädd att det skulle börja åska och blixtra. Det gjorde det inte, som tur var.


Ja, borta bra men hemma bäst, säger de. Fast jag vet inte. I dag har matte både klippt klorna och putsat pälsen på öron och tassar. Det kunde jag gott ha varit utan.     

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2011 >>>

Väder

Vädret Stockholm

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Doggblogg - om ett hundliv med Blogkeen
Följ Doggblogg - om ett hundliv med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se