I dag vill jag klaga lite på behandlingen i den här familjen. Vissa har förmåner. I dag fick Lydia gå på kondis. Jag fick gå till veterinären. Hur rättvist är det?

Jag har drabbats av klåda på baksidan av ett ben, så jag fick gå till veterinären och bli undersökt. Det var ju inte alltför obehagligt, men sen rakade hon mitt ben, så det kliade ännu värre. Och efter det tog hon på en salva som kliade ännu mer.  Jag fick visserligen ordentligt med levergodis som kompensation. Jag vet minsann var skålen står, och visade veterinären. Hon var ny på mottagningen, nämligen och hade kanske inte hittat den än.

Hon sade till matte att jag borde ha tratt så att jag inte slickade mig på benet, men eftersom jag både kommer åt att slicka och klia med baktassen på det stället, så kom matte på något smartare. Att jag skulle ha tröja på mig. Men eftersom vi inte hade någon långärmad tröja i min storlek fick husse offra ett par gamla långkalsonger i bomull. Benen kapades lite och ett hål för huvudet klipptes, och voila, en långärmad hundtröja. Skämmigt till tusen, men jag slapp tratten. Och jag fick matte att lova att inte sätta in nån bild på mig i bloggen i den utstyrseln.

Matte fick med både salva och specialschampo (pyoderm) som jag ska behandlas med. Så nu ska jag förhoppningsvis slippa klådan.

Ja, när vi kom hem från veterinären, då drog matte och Lydia. De skulle på promenad med Rolle och hans matte, och sen skulle de ta med ungdomarna på kafé för att fira deras 6-månadersdag. Inte minns jag att jag fick gå och fika på min halvårsdag! Fast jag har ju faktiskt varit på Himmelska hundar tidigare, så det var väl Lydias tur. Och vem vill väl gå på kondis i husses avlagda långkalsonger. Det kunde ju finnas damer där.

Sagt och gjort, de drog iväg med tunnelbanan till Gärdet.

Där syns kaknästornet, men det var inte där de skulle fika, fast man kunde tro det av namnet.

Syskonen busade loss som vanligt förstås.

Syskonkäbbel - eller syskonkärlek? 

Här tror jag Rolle vrålar något åt Lydia. Kanske något om att hon ska låta bli att tugga på hans öron.

Härliga vidder att busa runt på. Fast vädret var inget vidare, småregn, blåsigt och grått.

Och så dök det upp andra hundar och ville vara med. Då blev Lydia blyg.

Hjälp, skriker hon, synd att jag inte var där och kunde rädda henne. Men det var snälla hundar. Gärdet är hundrastområde, så där får alla hundar springa lösa.

Efter promenaden/leken var de både blöta och trötta.

Då var det skönt att gå till Himmelska hundar och värma sig. Utanför hängde handdukar som man kunde torka sig på.

Inne var det nästan fullsatt. Lydia bekantade sig genast med de andra gästerna.

En del var stora, imponerande stora som den här cane corson.

Han ville gärna hälsa på Rolle.

Här är Lydia framme vid disken och gör sin beställning.

Lite klappar blev det också. Fast Lydia var lite fräck och inte bara tiggde vid de andra borden, utan försökte även övertyga alla om att det var självservering. En del bord var låga. Onödigt låga i mattes tycke, men alldeles perfekta tyckte Lydia.

En del fick slicka husses och mattes tallrik, medan andra fick egna hunddelikatesser. Men det var flera som ville vara med och dela, så en stackars bearded collie fick försvara sin tallrik med blottade tänder. Sen åt den försiktigt upp en del, och ratade annat, bland annat lite ost!! Lydia tittade häpet på. Att någon kan äta så sakta? Och dessutom lämna? Om jag hade varit med hade jag kunnat hjälpa till. Dessutom hade jag hållit rent kring vårt bord, så inga hundar kom i närheten. Så matte tyckte det var tur att jag inte var med.

Jag hade inte tolererat en massa lösa hundar runt bordet när vi fikade. Jag måste nog lära Lydia ett och annat om livets väsentligheter. Att vakta maten är en självklarhet.

Ja, sen var det dags att åka hem.

Rolle var rätt trött. Motion, frisk luft och mat kan ta knäcken på den ystraste valp.  

Så de styrde kosan mot tunnelbanan och åkte hem. När matte och Lydia kom hem, så var de tvungna att gå på promenad direkt igen, för ingen av småmattorna hade haft tid att gå ut med mig fast de var lediga.

Det bästa av allt med Lydias kondisbesök var att hon har sovit gott sedan dess. Så jag har i lugn och ro kunnat begrunda livets orättvisor. Men matte hade lite dåligt samvete, så när hon var och handlade hundmat så köpte hon lite extra gott åt mig! Så jag blir nog inte helt lottlös.

 

Rudi

3 februari 2011 23:00

Hihi, jag trodde att det var dina ben som rakades i reklamen härovanför....hehehehe! Men allvarligt, veterinärbesök och långkalsonger contra kondisbesök?! Va? Hur orättvist kan livet vara hemma hos er egentligen? Här kommer en kill-tröstekram!

http://www.bmwsfotoblogg.blogspot.com

 

Ressu & Rolle

4 februari 2011 00:47

Tröstekramar även från mig bäste kusin. Hoppas klådan går över och att du slipper kalsongerna snarast.
Rolle och matte skickar Tack-för-idag-hälsningar till din matte och syrra.

http://www.ressu.se

 

Cissi

4 februari 2011 07:49

Hoppas verkligen det här hjälper mot klådan! Smart av din matte med kalsongerna så du slipper tratt :-)

Låter som en heldag för Lydia, som hon uppskattade :-)

http://www.tripora.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Risungs Lydia Sobria 31/7 2010 - 13/10 2022                                             ...

   God Jul önskar Lydia med flock    

I dag hittade vi de första blåsipporna i "vår" blåsippsbacke, Dessutom såg vi tussilago och ett antal citronfjärilar. + 14 grader och sol. Nu är våren verkligen på G.   Men blåsipporna är mer än en månad senare än förra året. Då var de rekordtid...

Jag vet...det är alldeles för länge sedan jag skrev något här. Inspirationen har inte infunnit sig. Men nu vill jag meddela att det är bara bra med oss. I dag har jag och matte tagit en härlig promenad på sjön Öran med bror Rolle och hans matte. Vi...

Hej igen! Jag kan glädja er med att min brutna klo läker bra, även om jag måste ha sko på mig när jag går ut.  Vi träffar inte så många andra hundar som jag skulle vilja just nu. Jag misstänker att det beror på den där coronakarantänen det talas ...