Det regnar. På riktigt. Inte bara några stänk utan riktigt, långvarigt regn. Tur är nog det för gräsmattan är gul och full av vissna björklöv. Nu hoppas vi den ska bli grön och fin igen, och skön att rulla sig på.

Matte och husse är glada åt svalkan för i dag kunde de ta ta itu med städning och andra tråkiga innesysslor utan att flyta bort i värmen. Jag tycker de kunde leka lite med mig i stället, nu när det äntligen är svalare, men nädå. Matte tog itu med storrengöring av mig också: kamning och kardning för att få bort alla frön ur pälsen, puts av öron, tassar och mustasch, öronplockning och örontvätt. Sedan fick jag bada och bli schamponerad.

Tur att inte regnet kom förrän i dag, för torsdag-fredag har husse och matte varit på Huvudskär och njutit av skärgårdssommaren. Det var snudd på att de inte kom iväg, och det hade varit mitt fel om de varit tvungna att stanna hemma. Semestersabotören kallade matte mig, men det var mest på skoj, för hon var verkligen orolig.

Så här var det: I onsdag hittade jag jag lite picnicrester nere vid sjön, grillad kyckling. Jag kastade mig naturligtvis över den och fick tag i en bit, matte drog i kopplet men jag lyckades halka ur halsbandet och försökte sedan svälja godbiten under flykt. Det skulle jag inte ha gjort. Jag satte i halsen och det blev tvärstopp. Matte fick tag i mig i stack fingrarna i halsen. Hon tyckte att hon kände något hårt, men fick inte tag i något. Jag hämtade mig och vi kunde gå hemåt men jag var väldigt låg och olycklig. Matte stannade till vid veterinärmottagningen men den var stängd så vi fick fortsätta hem. Då hade jag piggnat till och matte kände inget hårt i halsen. Hon prövade att ge mig lite bröd, och jag svalde lite försiktigt. Det gick bra.

Matte ringde djursjukhuset och fick tipset att ge mig vit sparris på burk, så husse körde i väg och handlade. Jag åt lite sparris, men det var faktiskt ingen höjdare.

Lite senare åt vi middag och jag åt upp, men ínte lika glupskt som vanligt, och sedan fick jag ont i magen. Kvällen var ett enda långt lidande, och matte och husse hade gett upp tanken på Huvudskär.

Men på morgonen kände jag mig pigg igen, åt frukost och gick min morgonpromenad, glad i hågen, så de bestämde sig för att åka i alla fall. Jag var ju i goda händer hos småmattorna om nåt skulle hända.

Matte säger att hon hoppas att jag lärt mig en läxa och ska hålla mig ifrån grillad kyckling i fortsättningen. Men hon fattar ju ingenting. Det var ju för att hon jagade mig som jag satte i halsen. Hade jag bara fått äta min kyckling i lugn och ro så hade det aldrig hänt!

Matte och husse hade i alla fall en härlig skärgårdstripp och matte har laddat in 194 bilder i datorn, så om hon hinner sortera dem och välja ut några till i morgon så kanske ni får se hur fint där var.