I dag har vädret varit ganska hyfsat, med tanke på att prognosen lovade regn. Det kom bara enstaka stänk och det var ganska varmt, 16-17 grader.

Jag har hjälpt husse och matte lite i trädgården (vattnat och så) och så har matte och jag varit på sök med Norsborgsgänget.

Det var lite påfrestande, för vi gick en bra bit in i skogen och därför fick alla hundarna följa med från början och sitta bundna i skogen medan vi väntade på vår tur. Jag är ju van att ligga i min bil och vänta, så jag klagade högljutt. Fast jag var inte ensam om det. Men så småningom gav vi upp och tystnade mer eller mindre.

Det var kul med lite nya marker och nya figgar. Jag skällde glatt på dem och prövade att hoppa upp lite på dem också. Fast matte hade glömt att varna Pia för att man inte kan ha plastpåsar när man tränar med mig. Hon tyckte mina snusdosor var besvärliga att öppna, så hon la över korven i en bajspåse, Det hade väl i och för sig varit okej, men sen begick hon misstaget att ta fram påsen när hon skulle belöna. Jag såg snabbt min chans och högg som en kobra. På så vis fick jag all korven på en gång, och en liten bit bajspåse som bonus.

Efteråt var det fikastund i skogen och det var mysigt. Jag fick smaka lite av mattes massäck. Och sen blev det kul, för alla hundarna fick springa lösa när vi tog ner snitslarna och under promenaden tillbaka till bilarna. Ja, alla och alla, vi var bara fyra.

Det var jag och labradoren Alex, som tog det ganska lugnt 

Och så pudeln Nicke och spanska vattenhunden Larry som rejsade runt

Tänk så mycket energi de hade kvar efter söket  

Nicke är också skallhund och har en kraftfull stämma, så matte är lite lomhörd i kväll. Larry är bara ett år och har just börjat med sök, men visar verkligen framtassarna.

Alex är rullehund, en mycket duktig sådan.

Jag tog några extravarv för att kolla att inga figgar glömt sig kvar i skogen. Det hade de inte, men däremot glömde matte vajern som hon brukar ha när hon binder fast mig ute. Läderkoppel knipsar jag nämligen av på nolltid. Det gjorde inget att hon glömde vajern, tycker jag. 

Blev det någon korv över?

Kanske har de tappat lite korv?  

Jag letar godis på stigen medan Nicke tittar på.

Ja, ett trevligt sökpass, och en trevlig dag, på det hela taget.       

Det har varit dåligt med bloggandet på sista tiden. Matte har inte varit på humör och det har smittat av sig på mig. Men i dag strålade solen och då blev hon genast gladare och tog fram kameran.

På morgonpromenaden avnjöt jag lite vårprimörer.

Mmmmmm...maskrosor

Va, nä jag äter inte maskrosor. Varför tror du det, matte?

På eftermiddagen tog vi bilen och körde iväg för en långpromenad i Sätraskogen.

Konstiga träd växer det där.

En hackspett mot en bakgrund av skir vårgrönska

Det är vacker nu när en del träd precis har slagit ut.

En del har inte hunnit få några blad alls, men är vackra ändå.

Jag sprang i gräset

Funderade på om jag skulle hoppa i från bryggan

Men det fanns ju ingen att impa på, så jag tog den vanliga vägen

Snälla matte kastade i lite pinnar åt mig

God pinne, måste vara en bra årgång

Svalt och skönt i vattnet

Här kommer jag med min pinne

En härlig pinne

Okej, nu kan du kasta!

Det var ett bra väder för vattenhundar, och det märktes under promenaden, jag träffade två lagotto och en portugisisk vattenhund.

Och så den här damen.

Undrar om ni kan gissa vad det är för ras?

Jo det är faktiskt en barbet, en gammal fransk vattenhund. Fast väldigt svårfotograferad, med all sin svarta päls.

Matte blev förvånad, för hon har bara sett barbet på bild förut, och hade fått för sig att de var mycket mindre, ungefär som en lagotto. Men den här tjejen var mycket större. Och då hon ändå liten för sin ras, enligt hennes matte coh husse.

En trevlig bekantskap. Men hon var lite för intresserad.

Nej, matte nu vill jag faktiskt fortsätta promenaden!        

Som ni ser så var det en utmärkt dag, och inte blev den sämre av att matte och jag fick sitta ute i trädgården och njuta av både lunch och eftermiddagskaffe i solen.

Avslutar med en bld av grannens fina forsytia:

Ikväll blev det en trevlig överraskning. Jag fick en tidig middag innan matte packade in oss och sökgrejorna i bilen. Sedan åkte vi ut till Mälarö Brukshundsklubb på Ekerö för besök hos en annan sökgrupp.

Matte tyckte det skulle bli spännande att se vad jag tyckte om en ny sökruta med okända figuranter. Det var ju första gången med nya figgar sedan jag började omskolningen till skallhund. Hon ville se om jag skulle skälla på de nya figgarna, och om jag skulle  hoppa och klättra på dem för att få godis, som jag brukar göra på de gamla vanliga figgarna. Och det gjorde jag så klart. Jag älskar alla figgar, både gamla och nya. Jag gör ingen åtskillnad utan skäller och klättrar på alla, bara de har godis.

Förutom att jag gärna ville hoppa upp på figgarna, så gick de tre första skicken bra, jag hittade och markerade. På den fjärde figgen slutade jag skälla när matte var halvvägs framme och hade lite svårt att komma igång igen. Därför fick jag ett litet extraskick, med en figge som gick ut och gömde sig så att jag såg det, ganska nära stigen. Och så fick jag skälla några gånger innan jag fick belöning.

Kul med lite omväxling på sökträningen tyckte både matte och jag. Och att våra värdar bakat scones gjorde ju inte saken sämre. Fast dem fick jag bara ta del av ryktesvägen.

Jag kan inte låta bli att låta er ta del av de fina bilder som Zingos husse tog när matte och jag tävlade i agility i söndags. Och du Ressu, han har likadan kamera som din matte!

Här har vi just startat i agilityklassen

Gungbrädan är jättekul, tycker jag

Balansbommen är inga problem. Domaren följer med för att kolla så att jag inte hoppar av för tidigt.

Hoppsan, en lite miss bara.

Men här gick det bra

 Höga hinder för liten hund

Här gäller det att man inte är för rund

Det gäller att vara snabb i vändningarna också

Slalom är inte min favorit

Längdhoppet är kul

Matte har det bra som får gå bredvid. Varför måste inte de tvåbenta hoppa.

Ut genom "säcken"

Se så spänstig jag är!

Det var alla bilderna. Tack snälla Lasse för dem.                  

Ja, nu är ni nyfikna va, på hur det gick i agilitytävlingen igår?

Jag har inte medvetet hållit er på halster, utan jag försökte berätta, både i går kväll och tidigare i dag, men antingen kunde jag inte logga in på bloggen, eller så gick det förbankade internätet så trögt. Vad är det som händer där ute i cyberrymden? Håller alla på att försöka deklarera på nätet samtidigt?

Nåväl, tävlingen gick bra, vi uppfyllde mattes målsättning, åtminstone till hälften.

Hennes mål för dagen var att vi inte skulle bli diskade, och vi blev bara diskade i en av två tävlingar.

Först tävlade vi i agilityklass 1. Mitt honnörsord brukar vara "fort och fel" men igår blev det i stället "sakta och rätt". Jag följde mattes anvisningar, rev inga hinder och trampade på alla kontaktfälten, men det gick så långsamt. Matte fattade ingenting, hon brukar ju ha svårt att hänga med.

Vi fick tiden 54 sekunder, och poängavdrag för att vi tog för god tid på oss. Vi slutade som nr 15 av 36 tävlande. Inte så illa för första försöket.

Lite senare var det dags för hoppklass 1. Skillnaden mellan hoppklass och agilityklass är att i hoppklassen har man inga agilityhinder; som gungbräda, A-hinder och balansbom. I hoppklassen är det bara tunnlar, slalom och hopphinder.

Det började bra, men så sprang jag förbi ett hinder för jag hade bråttom fram till tunneln. När matte ropade tillbaka mig så tog jag hindret bakifrån (fast jag sprang under ribban i stället för att hoppa över). Sedan hade vi en liten ordväxling om det verkligen var nödvändigt att köra slalom, men jag gjorde det till slut ändå. Och så lyckades jag riva ett hinder på slutet. Jag blev diskad, men var i gott sällskap. Jag tror att 12 eller 14 av 30 hundar blev diskade.

Här kan ni se en liten film av hopptävlingen. (Agilitybanan blev tyvärr inte filmad, pga tekniska problem).

Kul var det i alla fall. Vi kanske försöker oss på en tävling till nån gång.

Min granne Zingo var också med:

Han har tävlat en gång innan och då blev han inmätt som mediumhund. Den här gången hade han blivit lite äldre och måste mätas igen, för att kolla så att han inte hade växt upp en klass till. Men han hade tydligen krympt (!) för nu blev han small-hund. Han är tydligen gränsfall.

Zingo är inte ledsen för det. Nu blir han störst i sin storlek, i stället för minst i medium. Själv är jag ju bland de mindre i largegruppen.

Och hur gick det då för Zingo? Jo, bra. Han blev visserligen diskad i agilityklassen, men i hoppklassen gjorde han ett kanonlopp och kom fyra. Hade han inte fått ett fel för vägran så hade han kommit tvåa och fått pinne.  

När tävlingarna i klass ett var över så fick jag lifta med Zingo hem, för då skulle matte stanna på eftermiddagen och vara funktionär under klass två. Det var skönt för då slapp jag ligga i bilen och vänta, och fick hjälpa husse att njuta av solen i trädgården i stället.

Matte passade på att ta en massa bilder under väntetiden förstås:

En lagotto till var med i tävlingen.

Många glada hundar fanns där.

En del tar avstamp väldigt långt ifrån hindret. Om ni tror att den här hunden rev så har ni fel. Han (eller hon) klarade sig över.

Mycket luft här.

Full fart.

Spänstiga hundar. Vill ni se fler bilder har jag lagt in dem i ett webbalbum:

Från Agilitytävling Ågesta 2 maj 2010

I dag var sökdags igen. Ingen kamera med den här gången heller. I dag hade de vallat korridorer, som vi skulle jobba i. Jag skötte mig tydligen bra, för matte var nöjd. Full fräs som vanligt. Kanske lite för mycket fart, för jag tjuvstartade flera gånger, men då röt matte till, så jag kände att det nog var bäst att vända tillbaka. Då blev hon glad igen.

Bäst att lägga sig tidigt ikväll, för i morgon är det min allra första agilitytävling. Mattes också för den delen. Håll tummar och tassar för att vi inte gör bort oss alltför mycket.