Det ska snöa på fredag, sade de på vädret. Sån tur att vi var ute nästan hela dagen i dag, när det var strålande sol.

Jag och matte åkte och hälsade på Ressu på hans onsdagsträning. Och vi tränade och tränade. Lydnad, så klart, och agility, och uppletande och passivitet, när jag tvingades sitta bunden vid ett träd och vänta på min tur i uppletandet. En fikastund i solen hann vi med också, och en promenad med Ressu innan det var dags att åka hem.

Uppletande är en ganska onödig övning, men kul. Människorna går och tappar saker i skogen som vi hundar ska leta rätt på. Man tycker ju att de kunde tappa lite korv eller så, men det är inget ätbart, utan handskar och andra prylar.

Ressu fick börja. Han är ju en hejare på det här. Alla föremålen hittade han till slut.

Här har han hittat en handske som någon tappat

Efter Ressu var det Chabos (Tjabos?) tur. Han hittade också handskar. Flera stycken. Fast de behövdes inte i dag. Det var varmt och skönt.

Sedan var det äntligen min tur. Jag hittade också handskar. Den första slängde jag och gick för att leta upp något roligare, men jag tog den en stund senare. Jag kom precis ihåg var jag hade lagt den.

Väldigt vad folk dräller handskar omkring sig. Matte lånade ut sin kamera till Libbys matte, så att det blev några bilder på mig också.

Nämen, titta vad jag hittat. En handske.

Här har jag hittat en dummy som omväxling

Efter mig så var det Libbys tur. Här är det damerna sist som gäller. Hon var den enda som var ordentligt påklädd i dag, så är hon ju en klok och mogen dam också, ett par år äldre än jag till och med.

Hur gick det då med den övriga träningen? Jo, agilityträningen gick utmärkt, trots att det var så länge sen. Jag missade inga kontaktfält, rev inga hinder, och slalom, som är min sämsta gren, gick riktigt hyfsat. Fast vi körde bara lite grann.

Och lydnaden...nja, den gick nog inte så bra idag. Jag var liksom inte på humör. Jag orkade inte ända in i rutan, utan testade att stanna halvvägs och kolla på matte, och så stanna igen och kolla med matte strax innan rutan. Och hoppa över lydnadshindret ville jag inte heller, utan skällde lite på matte för att hon propsade på det.  Och det var stört omöjligt att komma ända in med apportbocken och ännu omöjligare att låta bli att tugga. Jag skyller på att det var för varmt och soligt. Jag trivs inte på lydnadsplanen i solsken. Fast agility gick bra. För det är kul och när det är kul glömmer man värmen.

De hade ju faktiskt fina spagropar runt lydnadsplanen, och det blev ett par dopp, men det hjälpte liksom inte.

På promenaden innan vi åkte hem lyckades jag äntligen göra mig av med gårdagens parfymdoft efter shamponeringen.

Härligt, nu känner man sig som en hund igen!

I dag var det varmt och skönt. Nästan för varmt, +13 grader i skuggan. Matte tog med frisbeen på lunchpromenaden, men jag var inte riktigt på hugget. Jag gjorde några halvhjärtade försök, men blev för varm och trött. Och så finns det ju alltid godsaker på marken som bara väntar på att bli uppletade.

Okej då, jag tar väl den då.

Men nästa gång får du faktiskt hämta den själv, matte.

På sjön ligger det fortfarande is på sina ställen, även om det mesta smält bort. Änderna njuter av vårsolen. 

Bryggan har kommit fram ur sitt vinterhölje. Jag vet inte riktigt om jag vågar mig ut på isen. Jag minns ju hur det gick sist.

Det går ju att släcka törsten så här också. Man blir varm av att jaga frisbeee i solen.

Blåsipporna blir fler och fler

Och i dag hittade vi årets första vitsippa.

Det är någon mer som har spanat in sippan.

Humlan är hungrig.  Men snart finns det massor av blommor.

Jag har upptäckt att man bli väldigt dammig och grusig på våren. Det har matte också upptäckt, så ikväll blev jag badad och shamponerad. Nu luktar jag människa...! Men det ska det nog bli ändring på.

Jag kan hälsa att det gamla halsbandet kommit till heders igen. Matte upptäckte att det nya halsbandet hade en metallring som skavde bort päls på min hals. Så nu har jag det gamla igen. Matte får leta vidare efter ett snyggt, mjukt och polstrat halsband. För vem vill ha kala fläckar på halsen? Visserligen börjar jag ju bli lite till åren, men fåfäng kan man väl vara ändå. Tack så  mycket för alla födelsedagshälsningar, förresten. De värmde!

I dag har jag alltså fyllt åtta år. Eftersom det går sju hundår på varje människoår och man dessutom ska räkna med tio det första året, så hade jag alltså fyllt 59 om jag varit människa. En mogen man i sina bästa år, med andra ord.

Jag fick present så klart.

Tack så mycket!

Jag skyndar mig att riva av förpackningen.

Åh, vad jag är nyfiken!

Men vad är detta? En tallrik? Och tom dessutom?

Jag vänder på den och ser om godsakerna finns på andra sidan.

Sådärja, nu ska vi se.

Nej, ingen godis här heller? Konstigt.

Aha, nu fattar jag. Det är ingen tallrik, utan en leksak. En frisbee! Men är det en passande present för en 59-åring?

Jo, det tror jag nog! Kasta en gång till!

Vi testade frisbeen i köket. Ska bli kul att pröva den utomhus också. Jag har ju sett hur Torsten brukar göra. Extra bra är att min frisbee är mjuk, så då kanske den inte spricker om det blir kallt. Och så blir den behagligare att bita i.

Jag blev inte helt utan godsaker i dag. Och senare på kvällen fick jag glass!!

Ja, tiden går och nu närmar man sig pensionsåldern. Fast matte har visst inte fattat det. Häromdagen anmälde hon oss till vår första agilitytävling. Trots att vi inte har kunnat träna på hela vintern. Nåja, det är ju några veckor kvar, så vi hinner kanske testa några hinder innan dess.

Totti åtta år i dag!

Hej, igen. Nu var det några dagar sedan jag skrev, men jag har haft fullt upp. Matte och husse drog iväg till Norge, och lämnade mig att ta hand om huset och småmattorna. Så jag jag har haft fullt sjå med att se till att de kommit ut på promenader och inte glömt bort att äta. Och golvet som ska hållas rent från smulor och trädgården som ska rensas från rådjur.

Men nu är husse och matte hemma igen och jag kan lämna över en del av ansvaret. Fast inte allt. Rådjuren får jag minsann ha koll på själv.

Matte och husse var i Oslo. Där gick de på operan. Och i Oslo kan man verkligen gå på operan, bokstavligt talat.

Operahuset är som en fjällsluttning, där man kan "gå på tur" som det heter i Norge.

Vackert och stilrent

Det var vackert invändigt också.

Här hemma har det varit en fin dag i dag, både vår och vinter på samma gång.

Vintergäcken blommar för fullt 

Men snöhögarna ligger kvar

Blåsipporna har slagit ut

Men all isen på sjön har inte smält bort

I hagen finns det lamm

Små söta lamm

I fårhagen finns det en tacka som är förtjust i mig. Så fort jag visar mig kommer hon fram till staketet och vill vänslas. Jag har försökt tala om för henne att hon inte är min typ, men hon tycks tro att jag är en fårskalle. Kanske gillar hon mig för att vi har samma färg. De andra fåren är mörka och hon kanske känner sig utanför?   Jag är i alla fall glad åt hon är inlåst. Annars vet man aldrig hur det skulle ha slutat.

Nu ska jag sluta i alla fall, och gå och lägga mig, för i morgon är det en alldeles särskild dag.  

Ska försöka läsa ikapp i alla vänbloggar i morgon. Orkar inte riktigt i kväll.                        

Just nu är det istider - det vill säga då isen går upp på Mälaren. Väldigt vackert tycker matte, som vill stanna och fotografera hela tiden då vi promenerar. Det gör inte mig något för då kan jag leta efter något ätbart.

Det glittrar så vackert i isklumparna

Isen har många olika nyanser

Vatten i olika former

Duger både att stå på och att dricka

Änderna är glada åt att kunna simma igen

Och jag tror att även de njuter av vårsolen

När vi kom hem beundrade vi våra nyutslagna krokusar

Och se där, ännu ett vårtecken: en yrvaken humla

I dag har husse och matte varit iväg och köpt nya trädgårdsstolar, och ett litet bord att ha på nya plattsättningen på baksidan. Snart är vi redo för sommaren.             

Konstigt nog så verkar påsken alltid vara solig, åtminstone minns matte det så. Och den här påskhelgen är inget undantag. I dag har det varit soligt, varmt (+10 i skuggan) och skönt. Därför blev det årets första utefika i trädgården.

Skönt.

Videkissarna börjar också spricka ut. Och vi såg en citronfjäril vingla förbi, lite yrvaket.

Fast det fanns andra, mindre trevliga vårtecken också. Årets första fluga. Och husse fick årets första myggbett.

Men än så länge kan man ta en lur på gräsmattan relativt ostört.

På morgonen fick husse gå ut med mig för matte åkte iväg på hundutställning på Älvsjömässan (årets första cykeltur, ännu ett vårtecken). Men inte hade hon köpt något gott tll mig. Nej, ett halsband hade hon investerat i.

Tämligen onödig utgift, om ni frågar mig. Lite grisöron och tuggben hade varit mycket trevligare.        

I dag har jag haft besök av Sheila. Hon är en softie från Uppsala, som jag är lite blyg inför. Jag ligger mest och trycker när vi träffas.

Här har vi i alla fall förmåtts att posera tillsammans.

Sheila hade sin familj med sig och vi tog en skön promenad i det soliga vårvädret.

Sheila hjälpte till att leta blåsippor i blåsippebacken, och vet ni vad? I dag behagade de visa sig.

Visserligen bara knoppar ännu, men ändå!

Jag såg i förra årets blogg att då hittade vi de första blåsipporna den 3 april, men då var det utslagna blommor.

Ja, medan de andra letade blåsippor gjorde jag andra fynd i blåsippsbacken. Någon hade lagt ut makaroner, och det måste ju vara ämnat för mig. Mitt kennelnamn är ju Lägdens Macaroni. Så jag letade makaroner en lång stund medan de andra var upptagna med att beundra blåsipporna.

Sedan gick vi hem och drack kaffe och åt påsktårta.

 '

Ja, det vi  säga, vissa fick tårta. Jag fick då ingen och jag tror inte Sheila heller fick smaka.  Fast jag hoppas på något påskgodis i kväll.