I dag var det dags att skotta uppfarten igen. Det hade snöat mer i natt. I morse var det minus sju på morgonpromenaden och väldigt kalla vindar, men lite sol. Nu har solen gått i moln och det snöar igen. Vem var det som trodde att mars var en vårmånad?

I dag på förmiddagen small det till i köksfönstererrutan. En fågel hade flugit in i den. När matte tittade ner på marken under fönstret såg hon en rovfågel (modell mindre, kanske en sparvhök) som flög iväg med ett byte i klorna. Troligen en liten fågel, eftersom det skedde precis där vi har våra foderautomater. Inte konstigt att vi haft dåligt med besök på vår fågelrestaurang i vinter, med såna farliga huliganer i grannskapet.

Spåren på marken efter kraschlandningen. Men rovfågeln släppte inte sitt byte.

Sån vardagsdramatik. När matte tittade ut på baksidan för att se om hon kunde se vart fågeln tagit vägen fick hon se rådjuren som låg och vilade.

Utsikt från vårt vardagsrum in på grannens tomt.

Jaha, inte får man ligga ifred här och drömma om tulpanknoppar. Nu öppnar hon fönstret just som jag skulle till att somna.

Fräckt att smygfotografera så där genom fönstet!

Jag tror jag drar till ett lugnare ställe.

Bredvid låg ett nyskjutet rådjur. Nä, bara skojar. Han ligger och kliar sig lite i pälsen, bara.

Hm, dessa papparazzifotografer som smyger i buskarna.

Jag tror jag också drar mig tillbaka.

Och så gick rådjuren. Matte stängde in mig i köket medan hon tog bilder, för hon vet att jag inte gillar rådjur. Jag försöker hålla trädgården fri från rådjur, ekorrar, fåglar, katter och annat oknytt med kraftfulla skall så fort jag ser dem. Men humlor och getingar törs jag mig inte på. Då flyr jag inomhus.